Peter Halldorf i Keryx

Det seneste Keryx (nr 1 2008) behandler temaet ortodoksi. Peter Halldorf er en av artikkelforfatterne og hans bidrag har overskriften Mötet med den odelade kyrkans tro. Jeg har gjort noen utklipp fra artikkelen som kan leses nedenfor. Det er en omfattende artikkel, og ethvert sitat står jo i en større sammenheng - og artikkelen bør derfor leses i sin helhet for å få "hele bildet".

Under rubrikken Tradisjonen


"Den (traditionen) är själva förutsättningen för en tro som bevarar förbindelsen med sina källor, sitt ursprung, och som därmed kan skänka liv och vitalitet. Traditionen är inget annat än den helige Andes oupphörliga närvaro i kyrkans liv, hemligheten till att den Heliga Skrift kan bli ett levande Ord. Förhållandet mellan Skriften och traditionen motsvarar förhållandet mellan Kristus och Anden. Denna tvåfald - Ordet som blivit kött och den helige Ande utgjuten i kyrkan - garanterar tillsammans fullheten av Guds uppenbarelse i världen. I Sonen och Anden tar Fadern världen i sin famn. I helgonen känner vi Guds famntag in på bara kroppen."

"Reformationens reaktion mot en avtärd kyrka var begriplig och befogad. Det olyckliga var den motsatsförhållande som uppstod under tidigt 1500-tal mellan skrift och tradition. Med parollen Sola Scriptura, Skriften allena, formulerades en hållning som separerades Bibeln från traditionen. Det skrivna Ordet åtskiljdes från Andens fortgående verk i Kyrkans liv."

Under rubrikken Kyrkan

"Uttrycket katolsk, chatolicos (vi talar nu inte om romersk-katolsk), började användas i kristenheten redan på 100-talet. Den har betydelsen universell. Kyrkans katolicitet beskriver hennes världsomspännande karaktär. Hon sträcker sig över hela jorden och samlar alla som tror under en gemensam bekännelse. Kyrkan består av många församlingar med likväl "en enda" kyrka."

"Den protestantiska traditionen har gett oss en mängd kyrkor som utmärks av att de alla har sin styrka i någon av de kallelser som hör till kroppen. Därmed tydliggör de någon särskild nådegåva. Men en kyrka som bara är hand blir ingen hel kyrka, hur viktig handen än är. Och en kyrka som enbart är öga kan inte motsvara fullheten av Kristi liv, om än ögat är aldrig så viktig"

"I det avseendet hade Cyrpianus , kyrkofadern i Karthago på 200-talet, rätt: Utanför kyrkan kan vi inte bli frälsta. För att vara katolsk måste kyrkan bygga på både apostlarnas och profeternas grund. Apostlarnas och deras arvtagare - kyrkans biskopar - bevarar enheten genom att värna trons liv. Det är de senares ansvar att upprätthålla en obruten förbindelse som sträcker sig ändå ned till apostlarnas dagar. Därmed garanteras kyrkans ortodoxi."


Under rubrikken Den åttonde dagen

"Det doftar av försoningens arom och de heligas böner när rökelsekaret svingas. Genom ikonernas himlafönster ser de som nått fram på oss och vi möter deras blick. Petrus och Paulus, Maria och Antonius; de är alla närvarnade. I Kristus är alla skiljemurar nedrivna. Himmer och jord är förenade, synligt och osynligt möts, den himmelska och den jordiska församlingen prisar tillsammans Gud."